Medeltidens andlighet

Under tiden när jag var i klostret i Italien fördjupade jag mig i hur helgonen Fransiskus och Sankta Klara såg på andligt liv, vad de strävade efter och värdesatte. Jag läste översatta skrifter som de själva skrivit på den tiden: ”Klara av Asissi – skrifter och dokument”.

Det vi tycker är andligt i vår tid, som att vårda kroppen och att äta och leva hälsosamt tyckte de tvärtom inte alls var andligt. Istället skulle de leva så fattigt och ohälsosamt de bara kunde. De såg det som ett privilegium att vara så fattig som möjligt.

Fransiskus av Asissi, var född i en rik familj och levde rikt tills han en dag gav bort allt han ägde för att bli tiggare. Han bodde i perioder i ensamhet i en grotta i berget. Vi var och såg på hans grotta. Sankta Klara hade troligen anorexi i början av sitt liv i klostret och åt inte något alls varannan dag. De tävlade om att avstå så mycket som möjligt och hade de mest obekväma och stickiga kläderna vända mot huden.

I vår tid vill vi se oss själva som unika med en speciell livsuppgift, medan de på medeltiden ville utplåna sin egen personlighet så mycket de kunde och talade ofta om hur obetydliga de var. Ju mer de gjorde detta, desto mer mediala förmågor kunde de få, som healing och telepatisk förmåga. Jag tycker att när man låter sitt eget liv och värderingar speglas i en helt annan tid med andra värderingar ser man att de egentligen inte är så viktiga eller självklara.

8 kommentarer

  1. Det var ju vetskap värt att fundera på. Det finns något i våra olika tidsåldrar som säger hur små vi är mot Guds allsmäktighet och kanske också hur lika vi är om vi ställer det mot sfären där Änglar och andar befinner sig. Hur som helst så var det ett intressant inlägg!😊.

    Gilla

  2. Tänk så många fina tänkare som har levt på liknande sätt som du säger. Ofta förekommer det att det är lugn och ro som är det viktigaste för att få kontakt med sig själv och andra andliga platser. Det tror jag också på!
    Att pina sig själv för att få fram rena och ädla tankar är nog ingen hit. Tack för att vi lever i rätt tidpunkt då alla andliga får utvecklas och äta som de själva känner är rätt.
    Intressant att du har fått vara på plats och även läst en hel del om detta som hände för en längre tid sedan. Bra skrivet! Tack /kram

    Gillad av 1 person

  3. Intressant! Vi lever i en tid då vi får lära oss att vi måste tillgodose våra personliga behov. Ibland kan det till och med vara vilsamt att sätta sig själv helt åt sidan och ägna sig åt en uppgift i stället.

    Gilla

  4. Vet inte om det kanske kan vara litet mer komplicerat, och kanske mer olika för olika personer, än att det är bra att sköta sig och var en återvändsgränd att missköta sig?

    Tänker på hur schamaner i många kulturer gick ut i ensamheten eller andra prövningar, betalade ett pris, för att vinna sin kunskap. Även om Oden berättas detta. Undrar om där finns en beröringspunkt med det kristna askesidealet, inte helt men i viss mån.

    Gilla

Lämna en kommentar