Livets träd

Nu mjukstartar jag jobbet, jag skriver och reflekterar över livet och människans vägar och utveckling. Det är lite vemodigt just dagarna innan jobbet börjar. Då går jag ut i trägården och kommer att tänka på myten om livets träd.

Naturen är så vacker, jag går fram till ett träd i min trädgård när jag nu står inför vardagen som kommer. Jag tänker på hur livets träd i nordiska mytologin,  hämtar sin näring från utidens källa för och där fanns tre gudinnor, dåtidens gudinna, nutidens och framtidens gudinna.

Livets träd hade tre rötter, en i urtidens källa, en hämtade sin kraft i visdommens källa, mimers brunn, som fanns i jättarnas rike och den tredje roten hämtade sin kraft i andevärlden, dödsriket Nifelheim.

Jag tolkar det som att allt måste finnas i människans liv, erfarenheter och visdom, alla känslor, ingen människas liv är lätt och enkelt och det är det som är meningen.

Vi kan prova olika sätt att leva och uppleva och vi kan ändra oss. Vi hämtar kraften från den andliga världen och får livskraft i den fysiska världen.

Annons

2 kommentarer

  1. Hej Anna-Lena!
    Jag följer din fina blogg och vill dela med mig om en häftig upplevelse. Jag läste ditt inlägg om ceremonin när man tar något från naturen så ska man ge tillbaka lite av det första man plockar. Från min trädgård har jag en stig in i skogen och jag brukar plocka lite blåbär till frukosten. Jag började att ge några bär tillbaka och tacka för gåvan jag fick. Igår skulle jag ut på promenad med min hund och fick en ingivelse att gå en annan runda än den jag tänkt. En skogsrunda. Jag brukar inte gå den så ofta för jag är lite rädd för älgar och vildsvin som jag sett spår av där men jag fick en stark känsla av att idag är jag skyddad. Vid en stor sten ville jag ta några bilder på min hund då hörde jag ett svagt ljud bakom mig och vände mig om. En bit bort vid en bergvägg rann lite vatten som porlade på grund av regnet. Det brukar inte vara något vatten där annars. Det var det jag hörde och framför bergväggen var det helt fullt av gula kantareller. Jag blev helt stum. Det var som om naturen visade mig kantarellerna. Jag plockade de lite större och lämnade kvar de som var små. Tackade flera gånger på vägen ut från skogen. När vi kom ut kom ett vacker rådjur utskuttande framför oss. Mitt kraftdjur är hjorten. Det var så häftigt. Jag tänker att det här har med ceremonin att göra och att jag fick ett tecken eller ett tack. Naturen talade verkligen till mig. En annan konstig sak var att vi mötte 3 olika katter på promenaden som bara låg helt stilla och kikade på oss. Vanligtvis brukar vi kanske möta en katt som är ute och spatserar eller smyger på oss. Jag tycker det här var så häftigt så jag vill dela det med dig.
    Önskar dig en trevlig dag 🙏🏻💚

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s